Jag flyttar till wordpress

Det funkar inte för mig att blogga via blogger. Av nån okänd anledning så låser sig allt hela tiden och det har ibland tagit flera timmar och ett par omstarter av datorn för att pressa fram ett ynka inlägg och jag orka inte hålla på så där. Jag skulle visserligen kunna sitta och felsöka men det har jag inte lust med. Därför så flyttar jag till: http://beehunter.wordpress.com/
Häng med.

Problem

Jag har alltså stora tekniska problem med bloggen just nu. Eventuellt kommer jag att flytta till en annan bloggportal. Jag ber om ursäkt för detta och lovar lösa det här så fort jag har tid.

Ett arbetsplatsbesök

Mitt i natten kör jag ut på ett arbetsplatsbesök

Hissen går uppåt. Spänningen stiger.

En kommandocentral

Utsikten från fönstren

En färja

Mera utsikt från fönstret

Och här är nattpersonalen i arbete

Ett uppdrag

Jag har varit i Båstad och gjort uppdrag några gånger förr men aldrig tidigare på dagtid. Den här gången besökte jag stan i dagsljus.Stan är känd för sin tennisvecka på sommaren. Då kommer överklasspojkar från stureplan till Båstad och vaskar champagne på Pepes bodega. Men resten av året så är det ganska dött.

Bortsett från tennisveckan så är där bara två sevärdheter i stan. Jag körde till den första som var Norrvikens trädgårdar. Där var stängt.

Den andra sevärdheten ligger dold bakom den här raden av byggbaracker. Jag försökte ta mig fram för att komma närmare men det var omöjligt. Längst bort var det en inhägnad husvagnspark där en massa byggjobbare höll till. De flesta såg ut att vara polacker om man läste nummerplåtarna på alla bilar. 

Bakom alla byggbaracker, husvagnar och en hög slänt och en plank och ett stängsel kunde man ana Båstads största sevärdhet, mynningen på tunneln genom hallandsåsen. Det tog 20 år att borra tunneln och nu så går det inte att få se tunnelöppningen. Skandal. Kanske förstår inte Båstad kommun att tunneln är berömd.

Lite aktivitet var det i centrum av Båstad vid kyrkan. Torghandel.

 Och sedan vidare till ett annat rikemansghetto. Torekov.

Och efter några dar frukost på Q8 i Glumslöv på väg hem. Enkelt men gott.

Hyllningar och strumpor

Du kanske tillhör dom som undrar var den gamla bloggen tog vägen. Den dog, det var jag som dödade den. Varför det, kanske du undrar. Ja det kan man fråga sig.
Om man ska koka ner alla frågor till en kort kommentar så blir det "strumpor".
Om det var någonting som väckte avsky och gillande så var det dom där våta strumporna som jag torkade med kupéfläkten i bilen en kall vintermorgon någonstans i Sverige. Inget annat inlägg har blivit så populärt och samtidigt blivit så utskällt. De som gillade strumporna kanske gillade mitt sinne för självironi. De som hatade strumporna såg däremot strumporna som det slutliga och definitiva BEVISET på att jag är en alltigenom tragisk, rutten och totalt misslyckad figur. Det fick jag höra till förbannelse av några personer som uppenbarligen inte gillar mig. Vad för slags människor är det som reagerar så där kanske du undrar. Tja vad ska jag säga? Kollegor. Och då talar vi inte om biodlarbranschen för där är antagligen raggsockar helt ok.
Nej vissa anser med ett slags tolkningsföreträde att internet är något fint som ska användas fint och där ska man skriva fina texter där man i huvudsak ägnar sig åt att hylla sig själv. Hyllningstexterna får gärna vara skrivna under synonym. Det är viktigt att skriva om hur bra man är, hur mycket man tjänar och hur fantastiskt liv man lever. Så där är inte jag.

Det finns folk som tolkar mitt dödande av den gamla bloggen som att jag blev rädd och att jag raderade bloggen därför att jag ville sopa igen något slags spår. Men så är inte fallet. Jag raderade bloggen för att jag helt enkelt inte orkar tjafsa med folk om oväsentligheter. 

Det här är min tredje blogg. Blogg nr ett fanns i tre år och blogg nr två i två år. Jag får se hur länge det dröjer innan den här spårar ur och strumporna kommer fram. Det finns en verklighet därute som pockar på uppmärksamhet från författare och bloggare. Och jag har så svårt att låta bli att skildra den.

Sista bilden av ringen

Måndag morgon så kunde jag inte hitta min favorit-fingerring. Jag letade jättelänge och var ur balans i flera timmar pga det. Sen insåg jag att den var förlorad. Kanske dyker den upp nånstans när jag städar. Jag har ett levande minne av att jag tog av mig den och la den i jeansfickan när jag skulle göra några hushållssysslor söndag kväll. Ibland måste man lära sig att ta förväl.

En resa

Dagar och nätter flyter ihop till en seg sörja. Ibland är det måndag och ibland är det torsdag. 

Allting fungerar och ingenting fungerar. Det är berg med kvitton lappar hemma. Kaos.

Jag sover aldrig mer än en timme i taget.

Det är ingen speciell diet just nu.

Veckoplaneringen fungerar inte så bra

Tillbaka till grislamporna på östemalm

Den här jättelampan är nog till för ett megasvin

Längre ner i gatuplanet hände det saker

Västberga

Jag hade nån slags förhoppning om att kunna köra hem på kvällen men nån gång mitt i natten så började det svida i ögonen så jag körde in på en mack vid E4an och parkerade och somnade i bilen. När jag vaknade och tittade mig omkring stod det en bil parkerad några meter bort och i den satt en man och sov. 

Sen körde jag hem.